Summering av E-barometern 2022

• Nästan alla vuxna i Sverige använder internet dagligen.
• Digitala tjänster och legitimationer har blivit allt viktigare och tillgängliga för alla generationer.
• Generationsindelningar är användbara verktyg för att få en förståelse för kundernas beteenden och preferenser, men det finns skillnader inom grupperna.
• Generation Z är en viktig grupp för e-handel, de är influerade av digitalt inflytande, mindre lojala mot varumärken, intresserade av visuella intryck och vill ha snabbhet.
• Millennials är köpstarka, letar efter prisvärda varor, och förväntar sig belöningar för sin lojalitet.
• Generation X har hög hushållsinkomst, men är ekonomiskt försiktiga och sätter värde på rabatter, smidiga betalningsupplevelser och prisvärda produkter. 

Cookies-reglernas påverkan på e-handeln

• Företags möjligheter att samla in konsumentdata har minskat pga. regleringar som GDPR och begränsningar på tredjepartscookies.
• Utfasningen ut av tredjepartscookies förväntas påverka den digitala annonsindustrin.
• Förstapartsdata kommer att spela en viktigare roll för att erbjuda konsumenter en skräddarsydd upplevelse.
• Kundernas ovilja att registrera sig kan utgöra en utmaning för företag som vill samla in mer förstapartsdata.
• Aggregerade konsumentdata kan ge insikter utan att äventyra kundernas integritet.

E-handeln utanför Sverige

• E-handeln har ökat i Europa under pandemin.
• E-handeln har fortsatt att öka under 2021, men utvecklingen skiljer sig åt mellan olika länder.
• Tyskland, Nederländerna och Belgien förväntar sig minska sin nivå av onlineshopping jämfört med tidigare medan till exempel Italien, Polen och Albanien förväntar sig öka den.
• Slovakien rankas under EU-genomsnittet för digital ekonomisk utveckling, men EU och länderna själva har flera projekt igång för att främja den digitala marknaden och skapa en gemensam digital marknad inom hela EU.
• Nästan 10 procent av de tillfrågade konsumenterna har e-handlat från ett annat land än Sverige under den senaste månaden, och Tyskland, Kina och Storbritannien står för cirka 60 procent av de internationella köpen.
• Tyskland är det land som har utvecklats starkast under de senaste åren, medan Storbritannien och Kina har tappat i attraktivitet.
• Tyskland gynnas av sin fordonsindustri där prisvärda reservdelar och fordonstillbehör inte är en oväsentlig del av vad svenskarna väljer att importera därifrån.
• Den danska e-handeln har blivit mer attraktiv genom åren och danskarna är starka på möbler, designprodukter och leksaker.

E-handelns utveckling de senaste 20 åren

• E-handeln har vuxit mycket under de senaste 20 åren, med en tillväxttakt på mer än 2600 procent. Detta har delvis berott på ökningen av befintliga e-handelskunders snittköp och konsumtionen av fler varugrupper, samt utländska aktörers ökande konkurrens.
• Paketboxar har blivit alltmer populära bland konsumenterna på grund av flexibla tider för uthämtning, närhet till hemmet och minimalt köande. Fler företag expanderar sitt nätverk av paketboxar runt om i landet vilket ökar tillgängligheten för konsumenter.
• Social shopping blir allt vanligare, med nya sociala sätt att e-handla som liveshopping och virtuell shopping. Mobilen är en viktig del av social shopping och webbutiker måste vara mobilanpassade.
• Leveransalternativ blir allt viktigare för konsumenter. För att vara relevanta behöver företag känna till vad kunderna efterfrågar och erbjuda leveransalternativ som passar kundernas behov.

Nätbaserad begagnathandel blomstrar 

• Begagnathandeln på nätet har haft en stark utveckling under 2022 och förväntas blomstra även 2023.
• Möbler och heminredning samt kläder och skor är de mest köpta varukategorierna.
• Män köper i större utsträckning hemelektronik och fordon medan kvinnor köper möbler och kläder.
• En tredjedel av konsumenterna handlar mer begagnat nu än tidigare av ekonomiska skäl, särskilt de yngre konsumenterna.
• Företag som Vinted och Arkivet bryter ny mark genom att innovera begagnatmarknaden.
• Marknadsplatser är fortfarande det mest populära alternativet för begagnatköp online följt av budgivningsplattformar och sociala medier.
• Män och kvinnor handlar ofta på olika sidor baserat på vilka begagnade varor de köper.